Author Archives: Delete

Ekonomisk sociologi, varumärkesteori, gemenskap.

De senaste tjugo åren så har globaliseringen skapat en förskjutning av våra konsumtionsbeteenden. Varumärken har skapats, bildat mening och placerat människor i sociala grupper/kontexter. Ofta har det skett genom reklam som i sin tur har lett till en identifikationsprocess hos oss som individer beroende på social härkomst och konsumtion som statusmarkör etc. Detta kombinerat med det faktum att trender sprider sig snabbare (tex genom sociala medier) har gjort det möjligt för producenter och detaljister att faktiskt standardisera fler produkter under sina varumärken snarare än att individanpassa dem. Ibland verkar det dock som att dessa principer är relativt nya för varumärkesägarna. Jag arbetade med en stor detaljhandelskedja i ett tidigare uppsatsarbete och ett vanligt återkommande argument som man ofta får höra, från både producenter och detaljister, är att deras konsumenter, oavsett marknad, kräver allt mer individuella produkter och lösningar. Det vill säga att fler produkter måste individualiseras för att allt fler i dag har individuella smakpreferenser. Till exempel så beskriver Holger och Holmberg (Identitet om varumärken, tecken och symboler, 2002) att ”konsumenternas köpbeteende påverkas numera mycket av individualism och att skapa sig en egen identitet samt att personlighet är något som eftersträvas av många”. Det handlar alltså inte längre om att massproducera varor som alla är likadana och har samma funktion och utseende. Istället vill företagen skapa en produkt som gör att kunden känner sig speciell och utvald av företaget så att de stannar som kunder och förblir trogna. Jag menar emellertid att detta inte riktigt stämmer överens med de kulturella symboler som vissa varumärken faktiskt utgör. Det jag ämnar emfasera är att alla val vi gör, vad och vart vi handlar, vad vi har på oss, väljer att bo, vilken bil vi kör etc, är aktiva val gjorda utifrån vilken kontext vi lever i eller strävar att tillhöra och kan därför aldrig begränsas till att endast vara individuella preferenser. De föreligger alltid ett sammanhang. För visst skapar vi oss en identitet genom varumärken, för att precis som i samhället i stort, passa in, inta en position eller som en symbolisering/förlängning av vem vi är i en grupp.

Marknadsförare måste därför någorlunda begripa sociologiska kontexter och ge sig i kasst med traditionellt sociologiska begrepp för att förstå, dels varumärkets innebörd rent kulturellt, samt hur detta i sin tur påverkar den moderna sociala statifieringen eller begrepp som position/status. Alltså förstå specifika målgrupper på någon slags makronivå och därefter utveckla ett produktsortiment som sedermera bildar ett intresse för just den specifika populationen, eller konsumentkultur, utan att kanske vara alltför individuellt anpassad. Affärsutveckling som bland annat IKEA inom inredning, Specsavers inom optik, H&M och ZARA inom konfektion kan ses som exempel på massproducerade men icke individanpassade varor, på en dessutom global marknad. Här kan vi se prov på hur man standardiserat sina produkter genom en tydlig strategi med utgångspunkt i konsumenters behov som utvecklats genom trender. Lyckas man med detta så sparar man dessutom både tid och således pengar vilket i sin tur förbättrar verksamhetens marginaler. ”Många företag organiserar om sin verksamhet för att bli konsumentdriven istället för produktdriven. Men fortfarande fokuserar man främst på individen, snarare än gruppen” enligt Katarina Graffman som är doktor i antropologi. ”David Ogilvy, som grundade Ogilvy Group (en av världens främsta reklambyråer, red. anm.) var så fascinerad av sociologi och antropologi att han ville flytta huvudkontoret från Manhattan till Princeton. Men den dimensionen finns inte i marknadsföringen i dag”, säger Rory Sutherland som är vice styrelseordförande för bolaget. Samtidigt sker alltså en förflyttning av vad som traditionellt har ansetts som status eller varumärken privilegierade en specifik grupp individer av ett samhälle. Notera att vårt behov av gemenskap alltså är det som styr varumärkesvalet. Och i ett samhälle i förändring, genom en globalisering, eller på grund av till exempel konjunkturnedgång och recession, så förändras också våra beteenden. Beteenden som sedan styr hur vi ser på våra val av varumärken och vår konsumtion i stort. Om vi utgår från hur författaren Alain de Botton förklarar det hela så kan vi åtminstone skönja själva essensen i begreppet status: ”We care about our status for a simple reason: because most people tend to be nice to us according to the amount of status we have.” Men frågan är alltså hur status anpassar sig och förändras i ett mer svårdefinierbart och diversifierat samhällsklimat där produkter och tjänster, liksom vi själva, blir alltmer fragmenterade? Analysföretaget Trendwatching delar in statusbegreppet i fem olika typer när det gäller vår konsumtion i ett dynamiskt konsumtionssamhälle där de mer traditionella markörerna som pris och lyx inte alltid är det ultimata för att utvinna status numera. I ett samhället som fragmenterats så måste företagen diversifiera sig utifrån de mönster kring vårt sätt att uttrycka oss och finna gemenskap genom konsumtion. Om man till exempel ser på begreppet kunskap som en statussymbol så kan det mycket väl finnas status i att till exempel köpa ketchup och tvättmedel från Euroshopper istället för Felix och Ariel eller ICAs pasta istället för Barillas osv. Traditionella ”drömmar” byts ut av nya statusmarkörer då inte en enda berättelse eller statussymbol kan gå säker från att nedgraderas, eftersom dessa endast är symboler, berättelser och definierbara ”avtal” mellan en grupp av människor. Status är därmed ett nyckelbegrepp och fungerar, om man förstår dess principer, som ett verktyg för marknadsförare oavsett bransch och prisklass eftersom det handlar om att statusvärdet härstammar ur vilken berättelse som är förknippad med varumärket i sig, snarare än ur den fysiska produktens egenskaper. Kan man ge sina kunder något intressant att berätta för andra, så höjer det deras status och därmed engagemanget för varumärket. Det är bland annat därför som vi relativt enkelt kan identifiera subkulturer utifrån dess konsumtion. Det är helt enkelt kulturella grupper utvecklade ur idéer och attityder som härstammar från samhället och dess utveckling i stort. Med dessa attityder skapas också konsumtionsmönster där status anses olika i det olika kulturerna. Trendwatching’s indelning är kanske inte fullständig, men den ger en bra bild av de senaste årens förskjutningar av övergripande konsumtionsmönster och ger en god bild av vad som anses vara status, när, var, hur och varför.

läs mer om statusindelningen vi länken – här

Nedan ser ni tre klassiska subkulturer som kan identifieras helt utifrån sin varumärkesgemenskap, på vilket sätt jag för övrigt tror att man kan identifiera de flesta socioekonomiska och sociodemografiska konsumentgrupper, (dock med viss risk att stereotypitsera) kan ni lista ut vilka?

Richard Seger Johansson

referenser:
-Varför blir vissa varumärken märkvärdigare än andra
http://goo.gl/kMxqP
-Trendwatching
http://www.trendwatching.com/trends/statusphere/
-Vårt behov av gemenskap styr varumärkesvalet.
http://blogg.notabene.se/?p=859
-Den shoppande människan
http://amosmagasin.se/blog/2011/12/09/den-shoppande-manniskan/
-Marknadsförare måste hitta ett nytt språk
http://www.dagensmedia.se/nyheter/byraer/article3298240.ece
-Den sociala konsumtionsinterdependensen som en matris multiplikator
http://www.jstor.org/pss/3438639
-Ekonomisk sociologi
http://www.ne.se/ekonomisk-sociologi

Annonser

Vari ligger reklamens roll för människan, för samhället?

Reklamen upprör i Sverige. Efter den nya radio och tv-lagen som började gälla den 1 augusti har diskussionerna och debatterna varit många. Lagen som egentligen bara är en anpassning till EU:s direktiv på området, men dock en ganska så kraftig liberalisering inom våra konsumtionsgränser. Lagen innebär bland annat fler och tydligare produktplaceringar. Dessutom fler reklamavbrott i tv, större möjlighet för kommersiella kanaler att låta företag sponsra program etc.

I Sverige är reklamens tradition inte särskilt stark och kunskapen ofta låg om dess fördelar. Eller nackdelar. Hur påverkar den oss människor och hur påverkar den samhället i stort? Ja, helt klart är i alla fall att många har en åsikt om det hela. ”Reklam (och landslagsfotboll) är ett område som alla tycker att de är experter på”, skriver chefredaktören Viggo Cavling på Resume.se 26 augusti. När det kommer till beslutsfattarna här i landet önskar nästan varannan riksdagsledamot se fler regleringar och var femte tycker inte att reklamen spelar en viktig roll alls i vårt samhälle. Håkan Juholt är socialdemokrat och ordförande i Östra Småland Intressenter, som i sin tur äger lokaltidningar som har drabbats hårt av förra årets minskade annonsintäkter. (Till följd av den ekonomiska nedgången som ledde till fler företags budgetnedskärningar för marknad och reklam har många medier drabbats riktigt hårt.) När Dagens Media den 20 augusti, frågade huruvida reklamen har en viktig funktion att fylla i samhället svarade denna Håkan Juholt entydigt, nej!

Vad som är, inte bara reklamens roll, utan egentligen all företagskommunikation, PR, medieutvecklingen och inte minst den politiska reklamen som vi ser mer än någonsin tidigare inför detta val, verkar kunskapen och förståelsen för ämnet relativt så lågt. Det finns, som jag känner det, ett intresse för dessa frågor och de växer mer och mer. Jag tror att det är viktigt att belysa ämnet för vad det betyder för oss människor, hur den formar oss och vilka dess konsekvenser utmynnar i. Jag har här på bloggen varken tänkt mig vara för eller emot, utan i fortsättningen (i mina artiklar) resonera huruvida reklam, media och hur dess effekter i form av konsumtion tar sin plats i samhället. Hur vi ser på dess roll, hur den formar grupper i samhället men också kontakter oss emellan genom våra konsumtionsbeteenden. Allt fler sociologer och antropologer konsulteras in i marknadsföringsindustrin. De beskriver konsumentkulturteorier och genomför etnografiska undersökningar. Allt på grund av att kraven från kunderna (reklamköparna) ökar och i takt med att budskapen blir fler.

När studierna inte stjäl alltför mycket av min tid så hoppas jag kunna tillföra en sociologiskt präglad diskussion med fokus på – samhällen – människor – varumärken.

Richard Seger Johansson heter jag och studerar Brand Management vid School of Communications IED i Milano. Jag har en examen i marknadsföring och har även studerat sociologi vid Stockholms universitetet. Om varumärken och kommunikation bloggar jag även om på min egna blogg: http://segerjohansson.wordpress.com/

Referenser:

http://resume.se/asikter/viggos_dagbok2/2010/08/26/hor-och-hapna-vara-folkval/index.xml

http://www.dagensmedia.se/nyheter/dr/article2459838.ece