Makt och motstånd

av Anna-Klara Behlin

Detta inlägg syftar till att introducera motståndsforskning som fält här på bloggen och kommer följas upp med mer specifika inlägg inom området. Motståndsforskningen är ett relativt nytt forskningsfält i Sverige (och världen). Stellan Vinthagen och Mona Lilja har startat upp nätverket www.resistancestudies.org och bedriver forskning på området. De är redaktörer för boken ”Motstånd” (2009) vilket är en ypperlig ingång till ämnet. I den definierar de motstånd som ”1) en handling som utförs av 2) någon i en underordnad position i relation till makten i fråga – eller i solidaritet med någon i en underordnad position (som ställföreträdande motstånd), i 3) en respons till denna makt, där 4) denna handling/respons åtminstone har möjligheten att underminera denna makt.” (Lilja & Vinthagen 2009:51-52). De kräver inte någon form av intention eller medvetenhet kring motståndet, således går det att göra motstånd utan att varken vilja göra det eller vara medveten om det. Detta öppnar upp för ett nästintill oändligt forskningsområde där i princip vad som helst kan tolkas som motstånd. Utmaningen inom motståndsforskning kan därför sägas ligga i att inte urholka begreppet, även om området är stort, utan istället se var det är fruktbart att använda. Motståndsforskning kan även förstås som en del av det klassiska sociologiska problemet kring aktör/struktur och social förändring där motstånd på olika nivåer kan studeras. På senare tid har det blivit populärt med teorier som inte ser aktör och struktur i ett motsatsförhållande utan som två tätt sammanbundna analytiska kategorier, så kallade syntesperspektiv (Lilja & Vinthagen 2009). Lilja & Vinthagen säger sig vara en del av dessa när de säger att motståndsforskning handlar om ”hur (motstånds)aktörer försöker forma om vissa (makt)strukturer och hur (makt)strukturer formar förutsättningarna för (motstånds)aktörer” (Lilja & Vinthagen 2009:13).
Detta kan bland annat göras genom så kallat vardagsmotstånd (Lilja & Vinthagen håller på med forskning för att definiera begreppet som än så länge är ganska oklart och flummigt). Som vardagsmotstånd kan handlingar som privatpersoner gör upprepande i sin vardag räknas, till exempel att klä sig på ett visst sätt (se Ambjörnsson i Lilja & Vinthagen 2009). Det kan också vara att försöka jobba så lite som möjligt på arbetstid (se maska.nu för tips!). Eftersom vardagsmotstånd inte är organiserat är det ofta inte heller definierat som motstånd, varför detta oftare sker av utomstående än av motståndsgörarna själva. Men kan omedvetet och odefinierat motstånd leda till förändring? Även om företaget möjligtvis får mindre vinst av att arbetarna slappar på jobbet kvarstår det kapitalistiska systemet (som kanske kompenserar genom högre priser och på så vis bara lägger in en högre växel). Motståndsforskningen erbjuder ofta fler frågor än svar; Vilken typ av motstånd leder till förändring? Går det att göra motstånd utan att veta om det? Går det överhuvudtaget att göra motstånd eller är det bara handlingar som i slutändan blir stärkande för maktstrukturen? Diskussionen om vad som leder till social förändring är oändlig, men mycket spännande!

Referenser
Lilja, Mona & Vinthagen, Stellan (2009) Motstånd, Malmö:Liber

Anna-Klara Behlin

Annonser

3 responses to “Makt och motstånd

  1. Fascinerande att det sker så mycket motstånd överallt som samtidigt vanligtvis inte klassas som detta. Men… även om jag jag inte har tänkt igenom detta… så är det någonting som rent spontant känns problematiskt med att även betrakta handlingar som inte är intentionella som motståndshandlingar. Det här med att alla handlingar faktiskt i någon mening utmanar strukturer… Varför inte bara begränsa sig och enbart kalla intentionella handlingar som motståndshandlingar?

    I sammanhanget går också att göra en intressant koppling till karl palmås och otto von buschs forskning om aktivism som skiljer på den aktivism som går ut på att kasta grus i maskineriet (Aktivism som de kopplat till 68 rörelsens protestkultur/stå på barikaderna samt demostrera) och den som går ut på att hacka systemet och därigenom ta fram nya alternativa lösningar (99-aktivism). Vilken av dessa typer av motstånd leder till förändring? Protestera eller ta fram nya lösningar?

  2. Hej! På min blogg
    http://anarchyisorder.wordpress.com
    har jag samlat citat om makt och motstånd. Titta gärna in, där kan finnas fler kategorier som intresserar er.
    Mvh Staffan Jacobson/Konst & Politik

  3. Nu är jag uppe i 132 citat om frihet, makt och motstånd…
    http://anarchyisorder.wordpress.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s