Miljömärkt konsumtion – en klassfråga?

Lena Kulin

Detta inlägg är en förkortad version av en artikel som jag skrivit, som undersöker huruvida det finns något samband mellan klass och ”miljömärkt konsumtion”, och i så fall, hur det är beskaffat samt huruvida det har förändrats över tid.

Konsumtion är enligt Bourdieu starkt förknippat med klass. Enligt Bourdieu tillägnar sig individen en särskild sammansättning av ”kapital” genom att interagera med en viss omgivning; kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt.  Detta kapital ger henne ett visst habitus – en slags tyst kunskap om ett sätt att vara människa på – och placerar henne i en viss klassituation. I detta habitus ingår även individens smak, det vill säga, vad en människa tycker är fint och fult, bra och dåligt, onödigt och nödvändigt. Detta innebär att olika sätt att konsumera kan utgöra ett (medvetet eller omedvetet) uttryck för, och en konsekvens av, individens klass.

Mycket förenklat kan man säga att kopplingen mellan klass och smak regleras av specifika uppfattningar om ”det nödvändiga”. Bourdieu skriver exempelvis att arbetarklassen tenderar att betrakta dyrare, mer ”extravaganta” eller exklusiva varor och livsmedel, som onödvändiga, medan borgarklassen (vilket i grova drag motsvaras av ”tjänstemän” i denna undersökning) ofta ser en nödvändigt i att konsumera produkter som de uppfattar som särskilda i relation till standardvarianten av samma produkter. Genom att göra sådana smakdistinktioner försöker borgarklassen ge uttryck för en ”mer kultiverad” smak, vilket är ett sätt att särskilja sig från arbetarklassen.

Kan det vara så att konsumtion av miljömärkta varor påverkas av individens sammansättning av kapital, av hennes klass? I denna artikel undersöks relationen mellan klass och, vad jag här kallar, ”miljömärkt konsumtion” . Den centrala frågeställningen är: finns något samband mellan klass och miljömärkt konsumtion? Svaret på den frågan kommer att handla om huruvida det fanns ett signifikant samband mellan miljömärkt konsumtion och åtskilda klasshabitus i Sverige år 1992 och 2007.

För att besvara dessa frågor har jag gjort en multipel linjär regressionsanalys med datamaterial från enkätundersökningarna Riks-SOM 1992 och 2007. Riks-SOM är enkätundersökning som utförs årligen av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet . Undersökningen är riksrepresentativ vilket innebär att signifikanta resultat kan generaliseras till hela Sveriges befolkning. Data inhämtas med hjälp av postenkäter som skickas hem till slumpvis utvalda svenska medborgare. Enkäten innehåller frågor om samhälle, opinion och medier, vilket även inkluderar ett avsnitt om miljö och energi. Jag använder mig här av data från 1992 och 2007.

Ett summerat index som mäter miljömärkt konsumtion

Den beroende variabeln är ett summerat index som mäter i vilken utsträckning individen ägnar sig åt ”miljömärkt konsumtion”. Indexet bygger på två frågor och kan ge individen ett indexpoäng på 0-10. Frågorna är två delfrågor till frågan ”Hur ofta gör du personligen nedanstående saker?”; med tillägget ”av miljöskäl?” i Riks-SOM 2007. Delfrågorna lyder: ”Handlar miljömärkta varor” och ”Äter biodynamiskt odlade grönsaker” (Riks-SOM 1992) samt ”Äter ekologiskt odlade grönsaker/frukt” i Riks-SOM 2007 (se Not 1 längst ner) . Svarsalternativen för båda delfrågor är ”aldrig, ibland, ganska ofta, mycket ofta, alltid”. Den beroende variabeln – klass – består av fyra olika frågor som mäter individens klassbakgrund, yrkesgruppsposition, hushållets årliga inkomst och utbildning. Som kontrollvariabler används kön, ålder och medlemskap i miljöorganisation. Att ”medlemskap i miljöorganisation” inkluderas som kontrollvariabel motiverar jag med det enkla antagandet att konsumtion av miljömärkta varor rimligtvis påverkas av huruvida man har intresse, kunskap och engagemang i miljöfrågor.

Vad menas med ”miljömärkt konsumsion?”

Genom att slå samman två frågor till ett index försöker jag jämföra i vilken grad individer i olika klasser ägnar sig åt att konsumera varor som är ”miljömärkta”, dvs. varor som särskiljs från icke-miljömärkta varor på något sätt. Det är detta jag kallar  ”miljömärkt konsumtion”. Ett index som bygger på bara två frågor håller dock inte särskilt hög validitet, så resultatet ska tas med en nypa salt. Jag uppmanar läsaren att se det som en grovhuggen uppskattning, inte som en precis ”mätning”.

I Riks-Som undersökningarna specificeras inte vad som menas med begreppen ”miljömärkta varor”, ”ekologiskt odlade” eller ”biodynamiskt odlade”. Respondenten lämnas att själv närmare bestämma vad för slags varor och livsmedel dessa begrepp omfattar. Att göra en jämförande analys av innebörden som gemene man lade i de båda begreppen vid enkäternas utförande är en alltför stor uppgift för att inkludera i den här rapporten. Jag har därför valt att inte vidare diskutera skillnaderna mellan begreppen, utan betraktar frågorna som i stort sett jämförbara . Jag tar inte här ställning till huruvida ”miljömärkta” varor verkligen är skonsammare mot djur, natur, miljö och klimat eller inte. 

Konstruerade extremfall

Resultatet av analyserna ska tolkas så att referenskategorin – som i detta fall är ”Extremfallet Arbetsklassen” – ger ett värde som kan jämföras mot de värden som andra klasser får. Genom att konstruera olika ”extremfall av klasser” kan vi se om det finns några signifikanta skillnader mellan dessa klassers grad av miljömärkt konsumtion. Extremfallet Medelklass utgörs av en individ som är högutbildad, arbetar som tjänsteman eller företagare, är uppvuxen i en akademikerfamilj/hem och som lever i ett hushåll med höginkomst. Extremfallet av Arbetarklass utgörs av en individ som är lågutbildad, betecknar sig som arbetare, kommer från en arbetarklassfamilj/hem, och vars hushåll har en låg årlig inkomst. Om det inte föreligger några signifikanta skillnader mellan dessa grupper med avseende på miljömärkt konsumtion kan inte nollhypotesen förkastas.

Resultat och slutsatser

Det predicerade indexpoängen för en ung (15-20 år) kvinna av arbetarklassen är 3.56 år 1992, och 3.55 år 2007. Om individen istället är en man blir indexpoängen 3.00 år 1992, medan kön inte ger någon signifikant effekt alls år 2007; då får både kvinnor och män i arbetarklassen 3.56 poäng. Arbetarklassens grad av miljömärkt konsumtion har alltså inte ökat eller minskat mellan 1992 och 2007.

De variabler som ger signifikanta avvikelser från referenskategorin (arbetarklassen) år 1992 är hög utbildning, att tillhöra en akademikerfamilj, att vara man, samt att vara medlem i en miljöorganisation. Det predicerade värdet för ett ”extremfall av medelklassen” år 1992 är en indexpoäng på 4.24 för män och 4.79 för kvinnor. År 2007 är som sagt könsskillnaden icke-signifikant, men effekterna av hög utbildning och att vara medlem i en miljöorganisation har fördubblats jämfört med 1992: medlemskap gav +1 indexpoäng 1992 och +2 indexpoäng 2007. Ett extremfall av medelklassen år 2007 får 6.03 poäng – kvinna som man.

Slutsatsen är att det fanns ett samband mellan klass och miljömärkt konsumtion både 1992 och 2007. Detta samband var dock betydligt starkare år 2007 jämfört med år 1992. Sambandet mellan kön och miljömärkt konsumtion som var tydligt år 1992 har försvunnit år 2007. De aspekter av klass som visar signifikanta skillnader mellan arbetar- och medelklassen är såväl 1992 som 2007 utbildning och social klassidentitet. Inkomst och yrkesgrupp har därmed inga signifikanta effekter alls. Detta tyder på att kulturellt kapital är en mer betydelsefull form av kapital än socialt och ekonomiskt kapital vad gäller klasskillnader i miljömärkt konsumtion.

En inte alltför vild tolkning av detta resultat är att en högutbildad, men inte högavlönad, typ av medelklass, under 2000-talet har börjat ägna sig åt miljömärkt konsumtion för att på så vis uttrycka ett reflekterat och medvetet, förhållningssätt till konsumtion såsom livsmedel och grönsaker. Miljömärkt konsumtion kan, med Bourdieus eget begrepp, kommit att bli ett distinktion med vilken en medelklass med kulturellt kapital särskiljer sig från arbetarklassen. Detta skulle även kunna förklara varför skillnaden mellan kön har minskat så drastiskt; både kvinnor och män har habitus.

Lena Kulin

Noter:

1. Tyvärr har några av de frågor som är viktiga för den här rapporten formuleras på något olika sätt år 1992 och 2007. Jag gissar att det beror på att enkäten måste uppdateras för att följa med tiden då begrepp uppstår och försvinner ur det offentliga samtalet. Dessa diskrepanser medför att den föreliggande rapportens validitet försämras. Det bästa hade givetvis varit om alla frågor som jag här inkluderar i min analys hade varit formulerade på exakt samma sätt. Skillnader i formuleringar medför en ökad risk för att respondenterna har tolkat frågorna på olika sätt och även ”menat” olika saker med sitt svar, vilket gör att frågorna mäter olika fenomen. I vilken grad sådana olika tolkningar verkligen har förekommit är förstås omöjligt att veta. Validiteten i denna studie är därmed tyvärr inte optimal. En längre diskussion om de specifika problematiska frågorna, samt fullständiga beskrivningar av omkodningar av variablerna och konstruktionen av den beroende variabeln publiceras inte här men kan fås av författaren på begäran.

Referenser

Riks-SOM 1992, SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Riks-SOM 2007, SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Bourdieu (1984) Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste, Cambrige: Harvard University Press. Se särskilt kapitlet The Choice of The Necessity, 372-386.

Annonser

18 responses to “Miljömärkt konsumtion – en klassfråga?

  1. Vad heter artikeln du skrivit och vart är den publicerad?

    • Hej Karl P! Artikeln är i själva verket en ”forskarrapport” som jag skrev som examinationsuppgift till en kurs i tillämpad statistik på GU. Jag kallar den ”Miljömärkt konsumtion – en klassfråga?”, men den är tyvärr inte publicerad alls. Jag kan skicka dig den fullständiga texten på 10 sidor om du är intresserad.

      mvh // Lena

  2. Ett intresant om än inte oväntat resultat förresten…

  3. Karl P: till vilken adress vill du att jag ska skicka artikeln?

  4. @Karl P: Du säger: ”Ett intressant om än inte oväntat resultat förresten…”

    Nä precis, fast det jag tycker är oväntat är att inte ekonomi har betydelse.. med tanke på att det är dyrare att konsumera denna typ av varor… Och yrkesposition borde väl också haft betydelse… Jag kan lätt tänka mig ett scenario där individer tillhörande vissa yrkespositioner är mer benägna att konsumera på detta vis än andra..

    @Lena: Vad innebär egentligen social klassposition mer specifikt?

    • Men är det så mycket dyrare att det kan förväntas ha effekt? Ofta är det ju typ några kronor vi talar om… Eller är det jag osm är miljöskadad och faktiskt inte vet vad vanliga, lite mer ”skitiga”, produkter kostar?

      • Jo, ibland kan kilopriset vara rejält mkt dyrare procentuellt sätt… och jag har kompisar som ändå försöker leva på ett”medvetet” vis, men som ändå inte köper t.ex. miljömärkt kaffe för att det kosat typ 5 kr mer för paketet. Det är ingen jätteskillnad, med det är ändå en skillnad som gör skillnad, så att säga…

  5. Förresten.. angående det där jag skrev om yrkespositioner ovan. Jag kom att tänka på bjerelds och demkers epos om ”de fria logotyperna” och den idé dom för fram där om att denna grupp går att dela in i världsförbättrare och självförverkligare. I din studie skulle man kunna ha tänkt sig ett resultat där de utbildade världsförbättrarna konsumerade miljömärkt i större utsträckning än självförverkligarna…

    • Det låter som en mycket bra idé! De som har högst inkomst var enligt min undersökning de som köpte miljömärkta varor mest sällan, och de skulle i så fall passa bra i ”självförverkligande gruppen” samtidigt som kvinnornas myket större mm-konsumtion 1992 skulle kunna förklaras av att kvinnor generellt har atityder som är mer åt världsförbättrar-hållet än män, samtidigt som det år 2007 blivit en medelklassgrej att ”vara medveten” (som du skriver) och uttrycka detta genom att köpa mm-varor.

  6. … Och självförverkligarna är också utbildade… uppdelningen i dessa båda grupper görs mer med grund i hur man förhåller sig till sin omvärld.. självförverkligarna har mer av en ”jag vill förändra världen”-mentalitet och de innehar också i större utsträckning vissa yrkespositioner i samhället..

  7. Oj, i näst sista meningen i stycket ovan ska det såklart så ”VÄRLDSFÖRBÄTTRARNA” har mer av en ”jag vill förändra världen”-mentalitet…

  8. Stefan: med ”socialklassposition” avser jag frågan som Riks-SOM 1992 löd ”vilken familjetyp lever du i” : arbetarfamilj, tjänstemannafamilj, akademikerfamilj, och i Riks-SOM 2007 istället löd ”vilken typ av hem lever du i” : arbetarhem, tjänstemannahem, akademkerhem?” osv.
    Jag valde att kallade det social klassposition och se det som en subjektiv bedömning av den egna klasspositionen eller klassidentiteten.

    Jag tycker också att det var intressant att effekten av kön som var mycket tydlig 1992 har försvunnit 2007.

  9. @Lena – men varför begreppet social klassposition? Varför begreppet social? Ingen kritik, jag bara undrar.

    Angående effekten av kön..Kvinnor går ju ofta i bräschen när det gäller denna typ av vad vissa kalla ”pro-sociala beteenden” (eller pro-miljömässiga beteenden kanske är ett bättre begrepp i detta fall), men män kanske bara är lite sena… kommer i kapp allt eftersom.. om man får generalisera en massa..? Jag undrar om man kan se liknande tendenser när det gäller andra, liknande fenomen.

  10. ”social” mest för att jag ville betona att det handlade om en identiet som individen själv ”bestämmer” eller avgör, i relation/kontrast till sådana klassidentiteter som ”bestäms” av mer objektiva saker såsom yrkesposition där man antingen är ”tjänsteman” eller ”arbetare” eller något annat… men alla identiteter är ju så klart ”sociala” (väldigt många ”” här jag vet!)

  11. Jag använde ”social klassposition” för att skilja denna variabel från ”klassposition”/klass, som var den oberoende variabeln i sin helhet. Jag ville kalla ”summan” av de fyra variablerna utbildning, yrkesgruppstillhörighet, familjens/hemmets klass och inkomst för klassposition eller klass. Det jag kallar ”social klassposition” hade lika gärna kunnat heta ”klassbakgrund” eller ”subjektivt upplevd klass” eller ”klassidentitet”. Eller något annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s