Är företags insamling av ”trivial” information trivial?

Lena Kulin

Ica-Stig är inte din kompis och han har aldrig lovat att hålla dina hemligheter. Kundklubben minns allt du berättar och äger den kunskapen. I utbyte får du extrapris på purjolök. Värt?

Att kundkort och medlemskort är ett sätt för företag – särskilt matbutiker – att samla in information om sina kunders köpvanor är ingen nyhet. Att skaffa sig ett kundkort är att ingå en andra utbytesrelation med en organisation i vilken organisationen inte byter till sig pengar utan information. Vad kunden får i gengäld är upp till organisationen att bestämma, men oavsett vad det är – rabatter, ”VIP-inbjudningar”, bonuspoäng eller en gratis tårta på 50-årsdagen – kräver organisationen att kunden återvänder till butiken för att få sin gåva, vilket innebär att kunden samtidigt – då hon/han använder sitt kundkort – ”betalar” med ännu mer information.

Detta är inget nytt. Att organisationer och företag har ett intresse av detaljerad information om sina kunder tycks de flesta acceptera. De flesta accepterar också att de, genom att lämna ifrån sin information, blir en registrering i en databas, en siffra i en logg. I vissa fall erbjuds kunden även att spara kapital på ett konto som knyts till kortet – kanske till och med på en bank som företaget äger – vilket ger företagen ytterligare insyn individens privatekonomi. Ganska länge föreställde jag mig den här informationsmassan som en myllrande myrstack vars myrvägar var tydligt urskiljbara, men där individerna endast existerade som punkter som ritar upp den stora sammansatta bilden. Men så hände något som tvingade mig att tänka om.

En bekant till mig fick ett reklamblad från en matbutik. Det var inte vilket reklamutskick som helst. Det var personligt. Det sa ungefär: Hej Gunnar! Nu har vi extrapris på den här tandkrämen, på den här mjukosten, och på det här toalettpappret som du brukar handla. Företaget hade alltså inte enbart använt den information som Gunnar lämnat med sitt kundkort för att ”zooma ut” och få en övergripande bild av mönster och strukturer i kundbeteenden, utan för att ”zooma in” en enskild individ. Genom att trycka upp ett ”personligt” utskick som redovisar ett antal varor som den specifika kunden har köpt särskilt ofta, lyfter organisationen ut individen ur en myllrande massa av siffror och exponerar hennes vanor och handlingar. Det är att ta fram förstoringsglaset och kika på vad individen sysslar med och det är obehagligt.

Men vad spelar det för roll om Gunnar får ett reklamblad som redovisar vilka hygienprodukter, livsmedel, städmaterial, hundmat och cigaretter han brukar handla? Vad spelar det för roll att företag samlar in, lagrar och skickar ut informationen om sina kunders vanor och beteenden?
            Jag menar att det spelar roll därför att det bidrar till att normalisera och trivialisera insamlandet och hanterandet av information om individer. Det spelar roll att människor alltmer tycks vänja sig vid att frivilligt lämna ifrån sig digital information till organisationer som sedan äger, sparar och kan använda den på sätt som individen inte först känner till eller samtycker till.  Att normalisera företagens rätt att samla in information om individer bidrar till en erosion av argumenten för individens rätt till integritet och rätt att inte registrera och redovisa sina vanor och handlingar till organisationer som har intresse av att känna till detta. För egen del är jag mycket kritisk till argument som försvarar företags informationsinsamling om individer med floskler såsom ”den som har rent mjöl i påsen har inte något att frukta”, eftersom detta är att misstänkliggöra människor som är skeptiska till att lämna ifrån sig information och ifrågasätta deras moraliska status, samtidigt som företagen och deras intresse av att samla in information undslipper kritisk analys och ifrågasättande. Det är att ge Ica-Stig ett förtroende och en moralisk auktoritet som ingen företagsmaskot förtjänar.

Lena Kulin

Annonser

5 responses to “Är företags insamling av ”trivial” information trivial?

  1. Jag har inte tänkt på det här med ”en andra utbytesrelation” förrut. Intressant! Ens relation med företaget institutionaliseras och av-anonymiseras.

    Har du måhända läst Karl Palmås, Christoffer Kullenberg m.m och det dom skriver i detta ämne? Det här med att företaget ”zoomar ut” och ”zoomar in”, går från struktur till individ, är ordagrant vad som sägs i t.ex denna text (http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=189). Det är ju också det dom själva har gjort i sin bastuklubbsstudie, använt sig av metoder inspirerade av just den typ datamining som företag använder sig av idag och som du beskriver i inlägget för att studera hur nätverk uppstår i bloggosfären (http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=194#more-194). Ditt inlägg är ett träffande exempel på detta fenomen!

  2. ”Att normalisera företagens rätt att samla in information om individer bidrar till en erosion av argumenten för individens rätt till integritet och rätt att inte registrera och redovisa sina vanor och handlingar till organisationer som har intresse av att känna till detta.”

    Men hur ser det egentligen ut ”rättsligt” när det gäller denna frågan? I vilken mån har företagen rent juridiskt denna rätt och i vilken mån utmanas individens juridiska ”rätt till integritet” av detta fenomen? Vet du Lena? Eller nån jurist här som vet? Hjälp!

  3. Tack för dina kommentarer Stefan!

    Det är ofta fruktbart att tänka på saker i termer av utbytesrelationer tycker jag eftersom man då kan få syn på ”osynliga” eller förgivettagna sådana, och de förpliktelser på att ge en ”gengåva” som det innebär att få en gåva. En annan form av det som man skulle kunna tänka på är ju ”provkök” i butiker som ger bort små munsbitar för att få kunderna att köpa något – själv känner jag nästan alltid en slags skyldighet gentemot den som ger bort provsmaken om jag inte köper någon produkt… Och det är väl det som är meningen? Att företagen lockar in en i en utbytesrelation som man inte hade gått in i frivillig, genom fenomenet ”GRATIS”…

    Gratis är intressant!

    Jag stoppade inte in någon referens till Mauss gamla klassiker Gåvan, det borde jag kanske ha gjort.

    Jag ska kolla upp Palmås och Kullenberg! Jag vet ingenting om juridiken bakom, men jag tänker mig att företagets rätt att hantera informationen som kunden lämnar regleras genom det avtal som kunden skriver under då hon/han blir medlem i ”Kundklubben”?

    Och som sagt: det känns bra att vara tillbaka!

  4. Jag jobbar som receptionist på ett hotell i Berlin och följer diskussionen om datasamling, då det berör mitt arbete.

    En gäst som anländer måste fylla i sina uppgifter. Det står i lagen och heter Meldepflicht. En utlänning måste dessutom visa pass eller idkort. Efter ett år ska dock de uppgifterna kastas bort. Det gör de naturligtvis inte.

    På mitt hotell brukar vi inte informationen till annat än att hjälpa till vid nästa gång en tidigare gäst anländer. Det går helt enkelt smidigare.

    Samtidigt känner många gäster det som trivsamt att vi direkt kan säga, även om vi inte känner igen gästen, ”men du har ju varit här förut välkommen tillbaka, du behöver bara skriva under där.”

    Jag märker att många framförallt de som arbetar med data och information vill lämna ifrån sig allt mindre och att vi har små diskussioner då och då med de informationssnåla.

    Stefan: det rättsliga i fallet med kundkort är att kunden fyller frivilligt i sina uppgifter och bekräftar därmed mer eller mindre att man får föra en fil på denne. Därav intresset för att kunder ska skaffa sig SAS- eller ICAkundkort osv.

  5. Ahh ok. Så när det gäller individens:

    ”..rätt att inte registrera och redovisa sina vanor och handlingar till organisationer som har intresse av att känna till detta. ”

    Så är det egentligen inte i någon juridisk mening så att denna rättighet kränks i detta fall, eftersom individen själv har skrivit på att detta är ok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s