Vi är alla amatörsociologer

Av: Stefan Molnar

Den kände amerikanske juristen Richard Posner skrev häromdagen en artikel i en dagstidning där han uttryckte sina åsikter om de ekonomiska stimulanspaket som har förts igenom i USA sedan krisen. På många håll i bloggosfären har diskussionerna gått varma om huruvida det inte är fel av Posner på ett så självsäkert sett uttrycka åsikter om stimulanspaketet när det i själva verket inte ens inom nationalekonomisk forskning finns någon säkra svar på om paketet är bra utformat eller ej och värdet av stimulanspaket. Ramaskriet har till stor del att göra med att Posner ”inte ens” har något träning i makroekonomi. ”Hallå, hur kan han med att uttala sig om detta utan någon formell träning!?” I detta sammanhang refererar bloggen Economist View till en text av senaste nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, där Krugman ondgör sig över just det faktum att så många intellektuella uttalar sig om ekonomiska spörsmål utan att ha just någon träning i ämnet. Paul ursäktar sig för att han, ironiskt nog, själv leker ”amatörsociolog” när han gissar att anledningen till många intellektuella leker ”amatörnationalekonomer” bland annat är för att de ekonomiska frågorna har en så starkt koppling till människors vardagsnära problem.

I detta sammanhang kan jag själv inte låta bli att fundera på om det inte generellt sätt är ännu lättare att som amatör vara inne och ”leka” inom andra samhällsvetenskapliga områden – som sociologi, antropologi, statsvetenskap och psykologi för att ta några exempel – än det är inom nationalekonomin? Nationalekonomin är ju det utan tvekan mest statistik- och matematiktunga samhällsvetenskapliga ämnet, varför det inte alltid är särskilt lätt att uttala sig om eller förstå sig på de frågor som detta tar upp. Sociologi och statsvetenskap, för att ta två exempel, är däremot inte alls lika statistiktunga och framförallt med explosionen av de etnografiska och tolkande traditionerna som i stor utsträckning bygger på vardagsförklaringar/första gradens förklaringar, har det blivit ganska lätt att leka inom dessa områden.  Och om nu nationalekonomin påstås syssla med vardagsnära problem rör väl sig andra samhällsvetenskapliga ämnen ofta ännu närmre dessa. Frågan om vilken roll facebook har fått för människors sociala liv, hederskulturens roll i dagens Sverige eller frågan om Sverigedemokraterna kommer att komma in i Riksdagen, är typer av frågor som många människor  diskuterar i sin vardag och har väldigt starka åsikter om, men som också ligger sociologer och statsvetare varmt om hjärtat. Men är det verkligen lika vanligt att ”gemene man” uttalar auktoritativa åsikter om ekonomiska stimulanspaket, tariffer och räntor? Och när det gäller naturvetenskapen; hur många amatörer anser sig ha bra koll på teoretisk fysik och yttrar starka åsikter inom detta område?

Vad ska man tycka om detta då? På det stora hela är det självklart bra att man inte måste ha en samhällsvetenskaplig examen för att fundera kring problem kopplade till människa och samhälle. Men jag kan heller inte låta bli att fundera på om detta inte samtidigt urholkar tilltron till samhällsvetenskapliga ämnen; om människor till vardags kan gå in och uttrycka auktoritativa åsikter om samhällsproblem, vad behöver vi då samhällsvetenskapen till?

Annonser

6 responses to “Vi är alla amatörsociologer

  1. Problemet kanske inte är så mycket att folk uttalar sig i ämnen de inte kan så mycket om utan att folk uttalar sig på ett tvärsäkert sätt om saker det inte kan så mycket om. Det senare är både tröttande men det kan oxå vara direkt farligt.

  2. Hehe, ja.

    Tror du att det är korrekt då, att många samhällsvetenskapliga ämnen generellt sätt skulle öppna för sådana tvärsäkra kommentarer än nat.ek eller naturvet ämnen?

    • Generellt ja kanske. Alla vi som håller på med samhällsvetenskap vet ju att man har betydligt större problem här med att hitta teorier som har starkt empiriskt stöd och samtidigt säger något intressant. Samtidigt finns det ju många religösa som inte kan något om naturvetenskap men ändå (tvärsäkert) påstår att t.ex. evolutionsteorin är falsk…

  3. Angående vardagligt tal om nationalekonomi tror jag mer att folk talar om det som politik, så som vilken ekonomisk riktning politiken skall ta. Går man djupare så måste man ha en baskunskap om begrepp och teori men denna grund är inte alltid så stabil vilket gör att två samhällsvetare kan ha helt olika positioner, medan naturvetare kommer överrens om en hel del. Har en tilltro till att samhällsvetenskapen ändå har högre legitimitet än bara uttalanden. Sen kan uttalanden bli sanna och verkliga i sina konsekvenser om folk väljer att tro på dem…

    • ”Sen kan uttalanden bli sanna och verkliga i sina konsekvenser om folk väljer att tro på dem…” I agree. Jag är särskilt oroad över att allt fler i media har börjat säga att vi har lika mycket korruption här i Sverige som i övriga världen. Faran med att säga detta är ju att folk börjar tro att vi har mycket korruption här och om de tror det kommer vi oxå att få det eftersom när människor tror att andra är korrumperade har de en stark tendes att själva bli det…

  4. @ Karl P – Ja, medias farliga performativa effekt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s