The Spirit Level – Ekonomisk snedfördelning och sociala problem

Av: Joacim Rosenlund

Tillbaka efter sommaruppehållet med ett inlägg där jag vill presentera en bok – The Spirit Level: Why more equal societies almost always do better (2009), av Richard Wilkinson & Kate Pickett, båda hälsoforskare med intresse av att kartlägga sociala orsaker till ohälsa. Den genomgående tesen i boken, som sammanfattar flera decenniers forskning, är att ekonomiskt jämlika samhällen gör bättre ifrån sig i flertalet avseenden. För att visa detta jämförs 23 av de rikaste länderna i världen där data går att finna och som har fler än tre miljoner invånare. Bakgrunden till detta urval är bland annat att livslängd och lyckoindex inte ökar betydligt efter att länderna nått en viss grad av ekonomisk utveckling varav nästa steg är att utröna vilka andra orsaker som gör att vissa länder klarar sig bättre i vissa avseenden. Författarna nöjer sig inte bara med länder utan tar också in amerikanska stater i en separat jämförelse. Nedan återfinns sambandet mellan livslängd och inkomst för flertalet länder:

equ1

I jämförelsen mellan de 23 länderna för olika sociala problem slår samma resultat ut i samband mellan ökande ekonomisk ojämlikhet och frekvens av de sociala problemen (de av samhället negativt stämplade företeelserna). Alltså ökar nedanstående företeelser med ekonomisk ojämlikhet förutom där jag skrivit ‘minskar’. Dessa inkluderar:

  Tillit till andra (minskar)
  Psykisk sjukdom
  Livslängd (minskar)
  Spädbarnsdödlighet
  Fetma
  Barns utbildningsresultat (minskar)
  Tonårsgraviditeter
  Mord och våld
  Fängelsestraff
  Social mobilitet (minskar)

Nedanstående graf sammanfattar dessa faktorer till ett ’health index’ vilket bidrar till en tydligare översikt, faktum är att var företeelse för sig visar att länderna ligger utritade på ungefär samma sätt som nedan:

equ2
Måttet på ojämlikhet har författarna gjort genom att jämföra klyftan mellan de rikaste 20% av befolkningen jämfört med de 20% fattigaste. Med detta mått har exempelvis USA en skillnad på lite mindre än 9 ggr medan Japan har en skillnad på 3 ggr. Det finns andra mått för detta vilka dock ger ungefär samma resultat. För att vidare illustrera författarnas sätt att arbeta använder vi oss av exemplet med fängelsestraff som i boken passande kommer efter klargörandet att våld och mord är vanligare i mer ojämlika länder. Författarna nöjer sig inte med att bara redovisa statistik utan söker även finna förklaringar som är förankrade i tidigare forskning (en hel del sociologisk sådan). Ländernas attityder/vilja att döma till fängelsestraff påverkar förstås. Det visar sig även att de mer jämlika länderna också har en mer rehabiliterande syn på brottslingar. Fängelserna i sig är också hårdare miljöer i de mer ojämlika länderna. Exemplet nedan visar hur antalet fängslade beror på hur ekonomiskt ojämlika länderna är:

equ3

 

Detta samband finns fortfarande kvar om man istället gör en jämförelse mellan amerikanska stater:

equ4

 

Boken lägger på samma sätt som ovan fram bevis för hur olika företeelser påverkas på detta sätt. Materialet är presenterat, även om det förekommer en hel del grafer, på ett pedagogiskt sätt som nog når en större publik än mer facklig litteratur. Författarna kunde möjligen ha gett något mer utrymme för att redogöra varför ekonomisk ojämlikhet är den viktigaste variabeln och samtidigt uteslutit andra variabler som falska samband. Så det är en vågad bok som inte lämnar en utan att påverka. Imponerande är att i överhuvudtaget ge sig på dessa stora frågor för att sedan lägga fram en större ’grand theory’ som verkar hålla för granskning. Det är spännande att se hur så i grunden olika problem kan ha samma orsak och att tillväxt i sig inte automatiskt löser sociala problem – viktigare då är en jämlikare ekonomisk fördelning. Återkommer nog senare med lite mer inblick i de teman som boken tar upp.

Ovanstående och ytterligare grafer kan laddas hem i powerpointformat från följande länk: Equality Trust

På Facebook: The Equality Trust

Annonser

18 responses to “The Spirit Level – Ekonomisk snedfördelning och sociala problem

  1. men hur förklaras japans health-index?

  2. Japan är ekonomiskt jämlikt mycket pågrund av att chefslönerna ligger närmare tjänstemännens än i många andra länder. Därför får de också ett bra health index. Rent praktiskt är arbetsplatserna viktiga i Japan, där ges trygghet för en längre period i livet och sjukvårdsförmåner är kopplade till arbetet. Ett argument som genomsyrar författarnas teori, som jag inte tog upp, är statusjakten (baserat på T. Scheff m.fl): Är det svårt att nå upp till ekonomiska statuspositioner skapar detta stress hos individen varav hälsoproblem och kriminalitet följer.

  3. Ja, intressant fråga. Japan förefaller ha högst ekonomisk jämlikhet och bäst resultat på hälso/socialaproblems-index.

    Förresten, på många håll när man undersöker den ekonomiska jämlikhetens effekter på olika faktorer så tar man personer som har samma inkomst som bor i olika stater/länder, kontrollerar för en massa variabler och på så sätt kan man se att amerikaner som t.ex. har en månadsinkomst på 2500 dollar i månaden har sämre hälsa om de bor i en ojämlik stat som louisiana kontra en mer jämlik sådan som oregon. Tidigare när man studerade jämlikhet kollade man mest på korrelationer mellan ekonomisk jämlikhet och aggregerad hälsa, men sedan började man också kolla på individuella variabler som jag precis beskrev och det är ett ganska smart sätt att åtminstone komma lite närmare de kausala mekanismerna och försäkra sig om att det inte bara är korrelationer vi snackar om. Gör dom så i spirit level också?

  4. De drar iaf slutsatsen att hälsoproblemen drabbar alla oavsett inkomst – alltså är det dåligt både för höginkomst och låginkomsttagare med ett ojämlikt samhälle. Så antar att de gjort sådana undersökningar så som du beskriver!

    /Joacim

  5. Aha..

    Såg förresten att min fråga ovan var lite svamlig och kanske svår att förstå. Det frågan gäller är helt enkelt om författarna studerar om en individ som har en viss ekonomisk inkomst/förmögenhet och bor i en ojämlik stat sannolikt har sämre hälsa än en individ som har exakt samma ekonomiska inkomst/förmögenhet men bor i ett mer jämlikt stat?

  6. Ja säg till om den metod som jag beskriver dyker upp någonstans i boken…

    För annars finns det ju ett problem med att dra en slutsats om att det finns ett samband mellan ekonomisk jämlikhet och hälsa om man bara kontrollerar för variabler på nationell och statlig nivå och inte går ner på individnivå. Det kan ju t.ex. vara så att anledningen till att både fattiga och rika har sämre hälsa i ojämlika stater inte har med ojämlikheten att göra utan att det finns andra faktorer i dessa ojämlika stater som egentligen förklarar saken: att sambandet mellan jämlikhet och hälsa egentligen är ett skensamband… vilket du ju är inne på i din text..

  7. De vill ju undersöka på land/stat nivå och menar att sambanden där är starka nog att de inte går att ignorera statistiskt. England och USA är lika länder på flera sätt, men om man också tar in Portugal, som ligger i samma ände, upphör skillnader. Japan och Sverige är ju inte slående lika heller.

    Att ta en individ med samma inkomst på två olika håll ska ju enligt boken ge olika resultat om de två olika platserna varierar med ekonomisk jämlikhet. Kan inte se på rak arm om de använt någon speciell metod som bara fokuserat på det. Kolla hemsidan där och se om du hittar nåt!

  8. >De vill ju undersöka på land/stat nivå och >menar att sambanden där är starka nog att de >inte går att ignorera statistiskt. England och >USA är lika länder på flera sätt, men om man >också tar in Portugal, som ligger i samma ände, >upphör skillnader. Japan och Sverige är ju inte >slående lika heller.

    Visst känns det inte som att man bör ignorera starka korrelationer på aggregerad nivå, men det jag menar är att stödet för teorin blir ännu starkare om man tar in individnivån och får samma resultat där.

    >Att ta en individ med samma inkomst på två olika
    >håll ska ju enligt boken ge olika resultat om de >två olika platserna varierar med ekonomisk >jämlikhet.

    Jaha, dom säger alltså det i boken? Ja, men då har jag ju fått min fråga besvarad 🙂

  9. >Kan inte se på rak arm om de använt någon >speciell metod som bara fokuserat på det. Kolla >hemsidan där och se om du hittar nåt!

    … För det var inte den exakta metoden jag var intresserad av; jag uttrycke mig nog lite otydligt. Men om vi ändå ska spekulera om den exakta metoden gissar jag att de som sagt tar individer med samma ekonomiska förmögenhet och så kontrollerar dom, med hjälp av regressionsanalys, för alla variabler som finns möjlighet till förutom ojämlikhetsnivån i landet/staten.

  10. … och så ser de hur starkt sambandet är mellan ojämlikhet och hälsa

  11. Du redogör för några möjliga förklaringar till sambandet mellan jämlikhet och fängelsestraff. Det skulle vara kul att höra något om vilka förklaringar de ger till andra samband. När det gäller hälsa kan jag tänka mig att några möjliga mekanismer skulle kunna vara: 1. avundsjuka/relativ deprivation hos de längst ner på den ekonomiska stegen, 2. att sjukvården utformas på ett sätt i mer ojämlika stater som missgynnar de sämst ställda, 3. ett indirekt samband som går ut på en rädsla bland de som har det bättre ställt orsakad av att de lever i ekonomiskt ojämlika samhällen har högre brottslighet.

    När det gäller tillit, vilka är förklaringarna där?

  12. Detta kanske iofs är frågor för ett nästa blogginlägg 😉

  13. Javisst kan ta upp hälsa och tillit nästa gång. Detta citat kan presentera sambandet med tillit:
    ”Inequality, not suprisingly, is a powerful social divider, perhaps because we all tend to use differences in living standards as markers of status differences. We tend to choose our friends from among our near equals and have little to do with those much richer or much poorer. And when we have less to do with other kinds of people it’s harder for us to trust them.” (s. 51)

    Författarna fascineras över att det i vissa länder går att lämna filtar ute på caféer för gäster att använda. I ett annat exempel tar de upp hur försäljningen av SUV-bilar i ojämlika länder som ett tecken på att personer vill avgränsa sig från världen utanför.

  14. >And when we have less to do with other kinds >of people it’s harder for us to trust them.” (s. 51)

    Aha, så teorin är att ur umgänge med andra människor uppstår tillit… Utvecklar dom denna teori något? Detta är ju var Robert Putnam har hävdat, men det är också en tanke som har mött mkt motstånd.

    En annan teori man kan bygga utifrån deras resultat är att om man uppfattar andra människor som annorlunda så är det svårt att lita på dem. Fördelen med denna teori är ju att… jag menar, det finns ju massa människor som jag aldrig har umgås med som jag ändock litar på.

  15. De diskuterar R. Putnams bok ”Bowling alone”, socialt kapital och in-ut grupper i sammanhanget. Socialt kapital som hör ihop med tillit ger en grund för jämlikhet och vice versa. Statsvetarn Eric Uslaners teori presenteras också: att sambandet är enkelriktat där jämlikhet påverkar graden av tillit. Det ojämlika samhället leder till mer av en kamp mot andra människor snarare än ett samarbete med människor.

  16. Ah, intressant!

  17. Uslaners bok The moral foundations of trust finns att ladda ner gratis på hans hemsida: http://www.bsos.umd.edu/gvpt/uslaner/research.htm

  18. Pingback: Gör dina grannars inkomst dig sjuk? «

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s