En gissning: Florida skulle inte gillat gatumusikförbudet i Göteborg

Av: Stefan Molnar

Häromsistens förbjöds gatumusiker att uppträda på en del av Göteborgs offentliga platser. Som en fortsättning på mitt förra inlägg om Richard Florida och den kreativa klassens framväxt, tänker jag fundera lite kring detta förbud. (Florida, 2006)

Det är nog inte många som har lyckats undgå Richard Floridas idé om den kreativa klassens framväxt. Tanken är att vi idag kan se framväxten av en ny klass – den kreativa klassen – bestående av individer vars arbete till stor del går ut på att med hjälp av sin kreativitet skapa så kallat ”nytt kreativt innehåll”. Att exempelvis utbildning och teknologi skulle vara viktigt för ekonomisk tillväxt är ingen nyhet; det har forskningen lyft fram sedan många årtionden tillbaka. Det som Florida däremot gör är att han utökar humankapitalbegreppet till att inte bara innefatta det som finns inuti människors huvuden – kunskap – utan det som människor gör med hjälp av denna kunskap; deras kreativitet. Han menar vidare att kreativitet och i dess efterföljd, teknologi, främjas av mångfald och tolerans. (Florida, 2006)

Den kreativa klassen består alltså inte enbart av de grupper av individer som vanligtvis brukar ses som viktiga för ekonomisk utveckling, kunskapsarbetare och teknologer, utan har ett bredare innehåll och utgörs av alla möjliga människor som jobbar kreativt: konstnärer, kulturarbetare, individer som jobbar med underhållning och upplevelser, designers och arkitekter, analytiker, utbildare, planerare, ingenjörer m.m. Florida menar att denna klass idag utgör cirka 30 % av USA:s befolkning, jämfört med cirka 10 procent i början av 1900-talet och 20 % under 70- och 80-talet, samt att den genom sin tillgång till en av dagens viktigaste produktionsmedel – kunskap – besitter stor makt. Men viktigast för detta blogginlägg är att det arbete den utför är centralt för en plats ekonomiska tillväxt, menar Florida. Han visar på hur det finns ett samband mellan en plats ställning på hans så kallade ”kreativitetsindex” och dess ekonomiska bärkraft. Vidare riktar han en klackspark mot politiker och offentliga tjänstemän som enbart satsar på storslagna idrottsarenor och evenemang, gentrifierade städer, infrastruktur, teknologi och att locka till sig företag. Florida placerar istället fokus på hur den kreativa ekonomin är beroende av städer med urbana kvalitéer och en mångfald av kulturformer och livsstilar. Detta är bra för en kreativiten hos en plats och därmed också för dess ekonomiska tillväxt. Men det är också ett sätt att locka till sig den kreativa klassen, vilket följaktligen också är viktigt för platsens tillväxt. (Florida, 2006)

I detta sammanhang kan jag inte låta bli att fundera över vad Florida skulle tycka om gatumusikförbudet i Göteborg. Potentiellt skulle gatumusikscenen kunna ses som någonting som: 1. tillför kreativitet till Göteborg*, 2. skapar en mer levande och urban miljö som attraherar den kreativa klassen. Jag måste i och för sig erkänna att jag inte är tillräckligt insatt i ämnet för att avgöra om gatumusikscenen i nuläget har någon större betydelse för Göteborgs kreativa ekonomi** eller om gatumusikscenen gör någon större skillnad för att locka till sig den så kallade kreativa klassen. Floridas forskning har också fått utstå en del kritik (se t.ex. här och här). Men ur ett Floridanskt perspektiv känns det av princip som ett steg i fel riktning att Göteborgs styrande aktivt satsar på att minska stadens kulturutbud i syfte att tillfredställa lokala företagare, samtidigt som man satsar på evenemangsstråk, att rensa upp Avenyn, riva ett urbant område som Gårda och att bygga pariserhjul.

* Jag vet att många idag stora musiker har börjat som gatumusiker: Beck och Lasse Kronér är två exempel 😉

** Fast Lasse Kronér verkar mena det.

Referenser

Florida, Richard. 2006 (2001). Den kreativa klassens framväxt. Bokförlaget Daidalos AB.

Annonser

5 responses to “En gissning: Florida skulle inte gillat gatumusikförbudet i Göteborg

  1. Tänkte på en sak. Det var ju ett par år sedan nu Floridas bok kom ut. Och de teser han driver i den måste ju ha ytterliga ett par år på nacken. Kan det inte vara så att de som befinner sig i den kreativa klassen börjar tröttna på det lite bohemiska och vill ha lite mer parisehjul? Det stämmer inte in på mig (och jag är forskare) men det kan ju ändå stämma generellt. What do you think? Det brukar ju komma ett föräldrauppror förr eller senare…

  2. Så kan det vara! Men har egentligen inte tillräckligt mkt kött på benen för att kunna uttala mig om saken. Dock tycker jag man ser en motsatt trend i gbg i det att Magasinsgatan, Drottninggatan och de andra smågatorna i området verkar vara populärare än någonsin och att det dyker upp mer och mer av småbutiker, espressobarer och liknande i området samt i Linné, runt Redbergsplatsen och Majorna; den typen av ”gatkultur” som florida menar att den kreativa klassen diggar.

    Tycker du att man ser några tecken på motsatsen?

    Jag måste också påpeka att jag själv inte är helt övertygad om Floridas påstående att den kreativa klassen gillar gatukultur. Visst, det känns väl intuitivt rimligt att det skulle kunna vara så, men Florida tar själv inte upp nån empirisk forskning (åtminstone inte i The rise of the…) på att så skulle vara fallet; förutom några fokusgruppsintervjuer han genomfört, vilka knappast är representativa för en klass som sägs utgöra 30-någonting procent av amerikanska befolkningen…

  3. Jag är helt enkelt tveksam till att verkligen så många som 30-någonting procent av den amerikanska befolkningen diggar bohemstilen…

    skulle därför vara intressant att se någon större empirisk studie som undersöker saken…

  4. ”Dock tycker jag man ser en motsatt trend i gbg.” Men vi i gbg har ju alltid varit lite efter ;-). Mer seriöst har jag bara en känsla av att ”the bohemian style” har börjat nå sitt maximum. Idag är det så utbrett bland akademiker och dylika att man skall gilla just det Florida snackar om och när något blivit en väldigt fast norm brukar det ju förr eller senare komma en motreaktion. Så även om den inte kommit än skule jag inte bli förvånad om det kom en inom en tioårsperiod eller så. Men detta är såklart vilda spekulationer.

  5. Jo, en motreaktion känns inte helt orimligt, även om jag inte tycker mig kunna se några sådana tendenser just nu. Frågan är om motreaktionen verkligen kommer att leda till ”pariserhjul”. Man brukar ju säga att den välutbildade och kulturella medelklassen alltid har sett ner på det folkliga… och pariserhjul, stora shoppingcenter, fotbollsmatcher och monster jam kommer nog länge till vara folkligt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s