Om platsens betydelse för möjligheten att få jobb

Av: Stefan Molnar

En kort och något spekulativ post i dessa varma sommartider. Jag har precis kollat in en intervju med Richard Florida, mannen som med en rad av böcker under de senaste åren har gjort uttrycket den kreativa klassen känt över hela världen; såväl inom som utanför akademin.

Intervjun behandlar Floridas senaste bok Who’s your city?. Sina tidigare böcker har Florida ägnat åt att visa att det finns ett starkt samband mellan andelen av människor i en region som tillhör den så kallade kreativa klassen* – individer vars arbete innehåller en stor grad av kreativa inslag; allt från konstnärer och kulturarbetare, till analytiker, ingenjörer och läkare – och ekonomisk tillväxt. Resonemanget i Who’s your city är följande: världens ekonomiska tillväxt har idag inte framförallt med faktorer relaterade till nationalstaten att göra. Den ekonomiska tillväxten är istället centrerad till världens 40 så kallade megaregioner, vilka skär över nationalstatsgränser eller utgör delar av enstaka nationalstater. Dessa regioner innehåller 1/5 av världens befolkning, 2/3 av världen ekonomiska output och 9/10 av världens innovationer. Exempelvis Kinas explosiva ekonomiska tillväxt – som under de senaste tjugo åren har uppgått till i snitt 10% per år  – har egentligen inte så mycket med nationen Kina att göra, utan den är lokaliserad till två storstadsregioner i landet – Shanghai och Peking.**  Det är i denna typ av regioner som Floridas kreativa klass lever och de som inte lever här är i stor utsträckning i färd med att flytta till sådana regioner – något som författaren kallar för brain migration. Florida menar också att vi ser ett framväxande klasskrig mellan dessa regioner och övriga regioner.***

Who’s your city är emellertid inte enbart ett försök att beskriva vissa trender i dagens värld. Boken ska tydligen också fungera som en guide för  kreativa karriärmänniskor som är i färd med att flytta men undrar exakt var möjligheterna för dem är som störst. Enligt författaren gör de som hoppas på nån form av karriär inom det kreativa området rätt i att flytta till någon av världens mega-regioner; var du bor spelar stor roll för var du kommer att hamna i arbetslivet.

Jag har inte läst Who’s your city och skulle därför inte säga att jag är expert nog för att att auktorativt kunna uttala mig om huruvida Floridas resonemang är trovärdigt eller ej. Däremot tycker jag inte att resonemanget känns helt långsökt och jag själv – liksom säkert de flesta av oss – har tänkt liknande tankar många gånger tidigare. Var jag som sociologistudent väljer att bosätta mig efter min examen bör ha stor betydelse för mina chanser att få jobb; huruvida jag väljer Göteborgsregionen – vilken enligt en studie (Tinagli m.fl. 2007) från Handelshögskolan i Göteborg i samarbete med Richard Florida, ligger på 4:e plats i Sverige i Floridas kreativitetsindex – eller Kalmar – som kommer sist i detta index. Detta betyder inte att klassiska förklaringar som har med humankapital (en individs utbildning, talanger och liknande) och socialt kapital (en individs kontaktnät) att göra inte är värdefulla, utan bara att platsen – i kulturgeografisk mening – också har stor betydelse. Detta är inte på något sätt en revolutionerande tanke, men den kan vara värd att hålla i minnet för de av oss som snart kommer att ge oss ut på arbetsmarknaden eller i skrivande stund söker jobb.

* Floridas klassanalys består av en klassisk trikotomi; han ställer den kreativa klassen mot tjänsteklassen och arbetarklassen

** (Exempel på andra liknande regioner är Bangalore-Hyderabad, Boston-New York-Washington och Chicago-Detroit-Cleveland-Pittsburgh. Kartor över regionerna kan man hämta här)

*** Manuel Castells (1996, 1997, 1998) har i sin trilogi om Informationsåldern varit inne på något liknande när han enkelt utryckt pratar om dagens konflikt mellan de kunskapsrika i världens ”små öar” och de kunskapsfattiga i världens fattiga svarta hål”

**** För att koppla till en tidigare post här på Sociologisuget fungerar Florida i denna bok inte enbart som en så kallad expert, utan också som en legislator


REFERENSER

Castells, Manuel (1996, second edition, 2000). The Rise of the Network Society, The Information Age: Economy, Society and Culture Vol. I. Cambridge, MA; Oxford, UK: Blackwell.

Castells, Manuel (1997), second edition, 2004). The Power of Identity, The Information Age: Economy, Society and Culture Vol. II. Cambridge, MA; Oxford, UK: Blackwell.

Castells, Manuel (1998, second edition, 2000). End of Millennium, The Information Age: Economy, Society and Culture Vol. III. Cambridge, MA; Oxford, UK: Blackwell.

Florida, Richard. 2006. The New Megalopolis. I: Newsweek. July 3, 2006. (http://www.newsweek.com/id/46126)

Florida, Richard, 2008. Who’s your city?: How the creative economy is making where to live the most important decision of your life. Renouf Pub Co Ltd

Tinagli, I., Florida, R., Ström, P. & Wahlqvist, E. 2007. Sweden in the Creative Age. Department of Human and Economic Geography. School of Businees, Economics and Law. Göteborg University. Occasional Papers 2007:2.

Annonser

3 responses to “Om platsens betydelse för möjligheten att få jobb

  1. Varför envisas jag hela tiden med att skriva att blogginläggen kommer att vara ”korta” när de ändå aldrig blir det ;).

  2. Kan platsens betydelse möjligtvis ha att göra med dess kapital. om vi förutsätter att platser, eller snarare institutioner kan ha ett visst kapital. Ungefär på liknande sätt som humankapital (vilket i det här fallet skulle referera till den utbildning och andra resurser som institutioner tillhandahåller) och socialt kapital (en vilket snarare syftar på institutionen, snarare än individens, kontaktnät)

  3. Ja, det låter vettigt tycker jag, att man när man flyttar till en viss plats får tillgång till en viss uppsättning av t.ex. socialt kapital eller humankapital som har vissa karaktäristika. Om alla individer på platsen byts ut till nya individer under en längre period så är det stor sannolikhet att kapitalet fortfarande ser relativt likadant ut och därmed kan man säga att kapitalet är en egenskap som platsen har; det är därför exempelvis ojämlikhet mellan vissa platser reproduceras över generationer.

    Samtidigt är ju kapital alltid någonting som existerar hos individer och därför kan också kapitalmängden hos olika platser förändras över tid; en plats som vid en period har en hög grad av kapital vid en annan kan ha en låg grad av kapital (ta t.ex. haga som har förändrats en del i status under 1900-talet…)

    Eller vad tror du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s