Bloggen, en ny form av forskningsproduktion?

Av: Stefan Molnar

Till mitt första blogginlägg här på Sociologisuget tänkte jag att det skulle passa bra att placera Bloggen som fenomen i ett större, sociologiskt, sammanhang; detta genom att koppla den till de nya former av produktion av forskningsrelaterad kunskap som har lyfts fram inom ämnet vetenskapsstudier under senaste årtiondena.

Centralt inom detta område är den tanke som har förts fram av Gibbons m.fl. (1994, 2001) om att formerna för produktion av forskningsrelaterad kunskap har förändrats en hel del under efterkrigstiden, något som författarna kallar för mode 2 kunskapsproduktion. Föregående sätt att producera kunskap på, mode 1, kännetecknades av en hierarkisk uppdelning mellan olika akademiska discipliner, en klar avgränsning mellan tillämpad forskning och grundforskning, en auktoritativ syn på vetenskaplig kunskap och att denna kunskap produceras inom universitetets väggar. Mode 2 kännetecknas istället av tvärvetenskaplig forskning, en sammanblandning av grund- och tillämpad forskning och en vilja att lyssna till och ta i beaktande vad som sägs utanför universitetets väggar. Slutligen, vilket är av intresse för detta blogginlägg, kännetecknas Mode 2 av att mer och mer forskning bedrivs av institutioner som befinner sig utanför universitetets väggar eller befinner sig mellan samhällets olika sektorer, som tankesmedjor, centers of excellence, tvärsektoriella forskningsprojekt, patientgrupper, offentliga och privata forskningsinstitut osv.

Nära relaterat till idén om mode 1 och mode 2 är uttrycket Research in the Wild (2001), myntat av forskarna Michel Callon och Vololona Rabeharisoa. Uttrycket används för att karaktärisera den växande tendensen i samhället att icke-forskare engagerar sig i produktionen av vetenskapligt relaterad kunskap. Callon tar patientgrupper som ett exempel, inom vilka patienter med ett specifikt sjukdomstillstånd sätter igång, och engagerar sig i, forskningsprojekt, i syfte att få mer kunskap om den specifika sjukdomen. Deras engagemang berör saker som att formulera forskningsproblem, konstruera och skicka ut enkäter, anställa forskare och bidra med sina egna kunskaper och tolkningar av data. Research in the Wild, sätter Callon i relation till traditionell laboratorieforskning där inte icke-forskare är involverade i forskningsprocessen på samma vis.

Det är i detta sammanhang som jag tänker mig att bloggen, som en ny form av kunskapsproducerande institution, går att placera. Bloggar finns i en uppsjö av former och behandlar en mängd olika ämnen. Min fokus ligger emellertid på den typ av samhällsvetenskapligt fokuserade bloggar, som det finns många av idag, inom vilka en intensiv, forskningsorienterad diskussion förs mellan forskare och icke-forskare. Ett exempel på detta fenomen är en samling framförallt göteborgska, samhällsvetenskapligt orienterade bloggar, några av vilka jag själv har följt under några års tid. Hit hör bloggar drivna av forskare som sociologen Karl Palmås (99, our 68), vetenskapensteoretikern Christoffer Kullenberg (Intensifier) och statsvetaren Johan Karlsson (Mothugg), men också av icke-forskare som journalisten och kulturvetaren Jimmy Sand (Strötankar och Sentenser) samt politikerna Heiti Ernits (Idéer, tankar och reflektion) och Johannes Åsberg (Bios politikos); för att ta några exempel. Dessa personer skriver alla om samhällsvetenskapliga spörsmål samt kommenterar på varandras blogginlägg. Till detta kommer ytterligare en mängd personer som inte driver egna bloggar men som ändå är inne och kommenterar flitigt. Det intressanta i sammanhangen är att inläggen oftast har mycket av en forskningsrelaterad utformning, men inte bara det, utan även att kommentarerna har en sådan utformning. En diskussion på en av dessa bloggar kan gå till så att en person skriver en tråd som relaterar till ett samhällsvetenskapligt område och på denna tråd följer ett utbyte av kommentarer och analyser i trådens kommentatorsfält. När jag har följt dessa bloggar under en period har jag på ett tydligt sätt kunna se hur de involverade individerna tillsammans har byggt upp en gemensam kunskapsbas, framförallt inspirerad av samhällsvetenskapliga tänkare som Bruno Latour, Manuel Delanda, Gilles Deuleze & Felix Guattari m.m. Teorier har vridits och vänts på, empiriska exempel har förts in, nya definitioner har uppstått och skribenterna har på så sätt mer och mer närmat sig varandra i sitt sätt att analysera världen på. Denna diskussion håller i skrivande stund till och med på att resultera i en bok med arbetsnamnet En liten bok om slem, centralt för vilken är att boken till stor del är ett resultat av de diskussioner som har förts på de aktuella bloggarna.

Min tanke är att bloggar av typen ovan är ett exempel på den form av mode 2-kunskapsproduktion som Gibbons med kollegor talar om; en institution som inte är begränsad till universitetets väggar, men där teorier, empiriska exempel, analyser, kort sagt vetenskapligt relaterad forskning, utförs. Men det är också ett exempel på Callons Research in the Wild, där icke-forskare är med och bidrar med kunskap till forskningsprocessen.

Vem vet, kanske kan också Sociologisuget med tiden utvecklas till en sådan institution?

Källor

Callon, Michel, Rabeharisoa, Vololona. (2003). Research ´in the wild´ and the shaping of new social identities. Technology & Society, (25) p. 193-204

Gibbons, Michael; Camille Limoges, Helga Nowotny, Simon Schwartzman, Peter Scott, & Martin Trow (1994). The new production of knowledge: the dynamics of science and research in contemporary societies. London: Sage.

Michael Gibbons, Nowotny, Helga, Peter Scott & (2001). Rethinking science: knowledge in an age of uncertainty. Cambridge: Polity.

Annonser

16 responses to “Bloggen, en ny form av forskningsproduktion?

  1. Jag tror att du absolut är rätt ute här. Bloggen som en kunskapsproduceande form i Mode 2. Får mig att tänka på vad Bo Rothstein skrev i GP om att bloggar är som avlopp fulla med skit (eller något liknande), och den nu pågående kulturdebatten om kvalitetsbegreppets vara-eller icke-vara (i DN bland annat). Är bloggen & mode 2 en fara för kvaliteten i forskning och kunskapsproduktion? Är det en fara för demokatin att diskussionerna flyttar ut från t.ex. kultursidor som ”alla” har tillgång till och in på obsyra bloggar dit bara en invigd krets hittar? Jag har funderat på detta, och jag tror att det är alldeles för svårt för att säga Ja eller Nej; det är förmodligen både bra och dåligt ur kvalitets- och demokratisynpunkt. Fler får ju t.ex. möjlighet att göra sig hörda med bloggar & mode 2. Auktoritet och hierarkier rasar, tillsammans med ansvariga utgivares kontroll och begränsningarna i textmängd. Den största faran i ett samhälle där synas är att finnas, är kanske att människor lägger så mycket energi på att skriva att de inte hinner läsa varandra. Att ”kommunikationen” blir en illusion; att Mode 2 innebär ett ickesamtal där tusentals röster ropar i enskilda celler. Alltmedan kapitalistiska och alltmer antidemokratiska (tänk Berlusconi) krafter styr de stora mediedrakarna…. Eller vad tror du?

  2. Hmm, ja, som du säger, det finns nackdelar och fördelar med mode 2 forskningsproduktion.

    Jag är generellt sätt positivt inställd till bloggar, och tror också att bloggvärlden är ett bra sätt att föra ett konstruktivt och mer effektivt samtal kring forskningsrelaterade problem än t.ex. peer-reviewade tidskrifter ger möjlighet till (eftersom så få individer får göra sina röster höra i dessa och publicering tar så lång tid så uppstår aldrig nån riktigt konstruktiv diskussion där man verkligen kan nöta och utarbeta bättre begrepp och teorier). Därför tror jag att bloggen är ett bra komplement till mer traditionella former av produktion av forskning. Men bara komplement, absolut inte ersättare!

  3. Helt enkelt, bloggen och exempelvis tidskriften har olika kvalitéer…

  4. Häftigt hur bloggar kommenterar varandra och de på det sättet gemensamt bygger upp ett bloggkollektiv (ofrivilligt/omedvetet ibland säkert). Sådana nätverk av bloggar får säkert uppmärksamhet från de som är intresserade av vad som skrivs. Så ett antal bloggar som kritiserar denna som vi sedan kan kommentera hade inte vart fel då

  5. Precis, mkt intressant! Och genom att imitera varandra och bygga vidare på det den andre säger uppstår mer och mer ett liknande sätt att se världen på. Kan man tänka sig att det är något snarlikt som skedde när det byggdes ett stöd för Obama och Piratpartiet på nätet?

  6. Det är också intressant att se det här ur ett demokrati-perspektiv. Callon och Rabeharisoa talar t.ex. om att research in the wild bara är en del av en större tendens i samhället att ”lekmän” får mer påverkan på saker och ting. De tar dagens konsumtion som ett exempel, där konsumenten har mer att säga till om hur produktionen och försäljningen av konsumtionsprylar går till (tänk etiska och rättvisemärkta varor t.ex.)

  7. Detta skapar också nya identiteter, där forskaren också blir entreprenör eller den traditionella mottagaren av resultatet av forskningsstudier också blir forskare

  8. Pingback: Om teorianvändning inom samhällsvetenskapen «

  9. Pingback: Om det minskade förtroendet för forskare och Universitet «

  10. Hej,

    roligt att ämnet och slem-texten omskrivits här! Håller helt med – detta är en annan ”mode of knowledge production”, och jag känner definitivt att _någonting_ byggs upp via bloggarna. Därför kändes det roligt att summera upp det hela i en bok. (Med viss referens till viss GBG-professor.) Sedan är den rätt spretig – men poängen är att göra något snabbt och pamflett-artat. Tänkte göra ett ryck med texten i helgen – så att den äntligen blir bok…

  11. @ Karl – kul att du tycker att min text är träffande! Jag tycker själv att den utveckling som pågått i ditt bloggnätverk är mkt fascinerande. Bloggosfären ger ju helt nya förutsättningar för kunskapsproduktion och man kan ju inte låta bli att undra var utvecklingen kommer att ta vägen i framtiden. (Federa är väl ett exempel) En annan sak som är intressant är det här med att det ”tänk” som jag uppfattar har utvecklats hos ditt bloggnätverk har börjat påverka även utanför bloggosfären, på t.ex. kultursidorna, i politiken, kanske också på universitetet? På så sätt har vi verkligen att göra med en kunskapsproducerande institution som har påverkan på resten av samhället och som därmed gör Gibbons uttryck ”society speaks back” verkligt aktuellt. När slem-texten blir till bok kanske effekten blir ännu starkare 🙂

  12. Pingback: Nytt decennium – nya strötankar « strötankar och sentenser

  13. Stefan, du har förstås rätt i det du skriver, fast just därför lite lustigt att använda just disciplinära yrkesbeteckningar för att skilja oss åt — jag känner mig sällan som den där ”statsvetaren Johan Karlsson” jag ofta omnämns som. Och det är väl knappast han som driver och skriver Mothugg, som ju handlar om allt möjligt annat än statsvetenskap?

    Anyway, jag hittade hit först genom Jimpans länk: Pingar ni inte Knuff och liknande? I så fall tycker jag att ni borde, inte minst som det ju är ett fint sätt att bygga slem.

  14. Hej Johan!

    … Och jag håller förstås med dig om att dessa yrkesbeskrivningar är problematiska… samtidigt som vi – som du vet – behöver kategoriceringar för att orientera oss i vår omvärld. Men såhär i efterhand kan jag hålla med dig om att det i det här specifika inlägget inte hade behövts användas några kategorier. Det följde nog bara med i farten. Och kanske behövs inte samhällsvetenskapliga disciplinära gränser överhuvudtaget..

    Jag tycker personligen det är lite ironiskt att jag varit med och startat upp en blogg som heter sociologisuget samtidigt som jag själv har stora problem med ”sociologi”-begreppet. Det var mer en historisk tillfällighet som gjorde att det blev så.

    Angående det här med att pinga så har jag inte så bra koll på det. Som jag förstår det så pinkar wordpress andra bloggar neb mer insatt än så är jag inte. Tack för påpekandet; ska kolla upp!

  15. Pingback: En liten bok om slem | strötankar och sentenser

  16. Pingback: Universitetens byråkratiska gökunge | Mothugg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s